Russian Painter.1914-1955 was a painter known for his use of a thick impasto and his highly abstract landscape painting. He also worked with collage, illustration and textiles Nocolas de Stael was born in the family of a Russian Lieutenant General, Baron Vladimir Stael von Holstein, (a member of the Stael von Holstein family, and the last Commandant of the Peter and Paul Fortress) and his wife, Olga Sakhanskaya. De Stael's family was forced to emigrate to Poland in 1919 because of the Russian Revolution; Both, his father and stepmother, would die in Poland and the orphaned Nicolas de Stael would be sent with his older sister Marina to Brussels to live with a Russian family (1922). He eventually studied art at the Brussels Acad??mie royale des beaux-arts (1932). In the 1930s, he travelled throughout Europe, lived in Paris (1934) and in Morocco (1936) (where he first met his companion Jeannine Guillou, also a painter and who would appear in some of his paintings from 1941-1942) and Algeria. In 1936 he had his first exhibition of Byzantine style icons and watercolors at the Galerie Dietrich et Cie, Brussels. He joined the French Foreign Legion in 1939 and was demobilized in 1941.   Related Paintings of Nicolas de Stael :. | The Study of Nude | The Stand of Nude | Figure | Quiet | The Sky of Figure |
Related Artists:
SCHEDONI, Bartolomeo
Italian painter, Emilian school (b. 1578, Modena, d. 1615, Parma) Italian painter and draughtsman. He was the son of Giulio Schedoni, a mask-maker, who served the Este court in Modena and the Farnese in Parma; in 1598 Schedoni and his father are recorded as residing in Parma, both serving the court. In 1595 Ranuccio I, Duke of Parma, sent Bartolomeo to Rome, to train in the studio of Federico Zuccaro. Schedoni fell ill shortly after, however, and returned to Parma. His earliest surviving works show no evidence of Roman influence. The matter of Schedoni's training remains somewhat problematic. Carlo Cesare Malvasia claimed that he was a pupil of Annibale Carracci in Bologna, but there are reasons to doubt this. First, this would have been prior to Annibale's departure for Rome in 1595, a period when Schedoni was still apparently under his father's jurisdiction. Secondly, the early pictures indicate that initially his style was formed primarily by studying the work of Correggio in Parma. To a lesser degree he was influenced by the Parmesan culture of Parmigianino, Girolamo Mazzola Bedoli and Michelangelo Anselmi. As a boy in Parma he was also known to have frequented the studio of the Fleming Giovanni Sons (1547/8-1611).
Barabas Miklos
(February 10, 1810 in Mărcuşa, now Romania - February 12, 1898 in Budapest) was a Hungarian painter. He his mostly known for his portrait paintings. He was born in Kezdimerkosfalva. He spent most of his life in Pest, where he was director of the art society from 1862 until his death. He became a member of the Parliament of Hungary in 1867. He died in Budapest.
carl gustav pilo
Carl Gustaf Pilo, konstnär, målare, född 1711 i Nyköping, död 2 mars 1793 i Stockholm Han studerade vid Konstakademien och för Arenius samt vidare i Tyskland. År 1740 till 1772 bosatt i Danmark, där han utnämndes till hovmålare, professor och direktör för akademien. I Danmark utförde han ett antal porträtt bl.a. av Fredrik V och Juliana Maria samt de kungliga barnen. Efter Gustav III:s statskupp år 1772 blev man i Danmark avogt inställd mot svenskar och Pilo blev helt enkelt tvungen att fly till Sverige. Han bosatte sig i sin barndomsstad Nyköping. Gustav III sökte upp honom med uppdraget, att måla kungens kröning. Pilo försökte avsäga sig det, för han hade ju faktiskt inte varit med vid kröningen och han hade aldrig tidigare målat en gruppbild. Men kungen var envis och han ville ha en motsvarande målning till Ehrenstrahls på Drottningholm av Karl XI:s kröning och Gustav III ville att Pilo skulle måla den. Pilo antog till slut uppdraget och 1782 till 1793 arbetade han med tavlan , utan att bli helt färdig, vilket man ser om man studerar den noga där man på flera ställen på målningen upptäcker flera dubbla ansikten. Dessutom experimenterade Pilo med asfaltsfärg, vilket gör att tavlan uppvisar många större sprickbildningar. Tavlan Gustav III:s kröning hänger på Nationalmuseum och är Pilos kanske yppersta arbete och en pärla i svensk konst. Kompositionen är väl avvägd, koloriten glänsande harmonisk samt de individuella porträtten är briljant utförda. Pilo bör räknas till våra främsta målare och var särskilt skicklig som kolorist, där man ser spår och inflytande från den venetianska skolan och från Rembrandt. Många av hans tavlor utstrålar festivitas detta gäller framförallt den stora kröningstavlan. Pilos betydelse i svensk konsthistoria kan också utläsas i att Postverket vid tre tillfällen använt målningar av P. som motiv vid frimärksutgivning. Bl a utgavs till Pilos 250-årsdag en detalj ur kröningstavlan. Även två av Pilos bröder var också konstnärer, dock med mindre framgång, Jöns Pilo (1707-?) och Olof Pilo (1718-1795).